" NEJ jag mår inte bra och jag börjar bli trött på det här, jag vet exakt vart jag vill gå men det känns som att inte fötterna bär. Jag tar inte tag i ett skit, jag lämnar allt till morgondagen och jag känner mig svag som ett lik. Jag blir irriterad för minsta saker som inträffar, mina möten med allt känns idag som blindträffar och det skrämmer mig för utan det så är jag ingenting. Jag kan känna hur stressen tar över för att få saker att hända, vill slippa vara vaken dagar i ända och bara få känna lugn och ro men jag verkar aldrig kunna fundera nog, men jag måste försöka då mina tankar blivit dumma nog. Allt jag vill är att få hitta tillbaka dit jag var, då allt kom på löpande band och glömma all skit idag. Tiden har förändrat mig, och det känns som att glöden har slocknat. Det gör mig lite rädd för ibland kan jag höra att det är mitt öde som lockar.. Jag har satsat allt på denna hamn, men utan ork så tvingas jag nog motvilligt att lämna land och ge mig ut på havet igen. Jag står nu på en ramp och jag får se hur det går men jag vägrar att ge mig utan en kamp. Att det ska vara så himla svårt för mig att släppa greppet, jag känner hur nuet försvinner i detta deppet. Jag lever långt fram, långsamt. Dom kan få fortsätta med snacket, det spelar tydligen ingen roll längre om man tror på sig själv vilket jag gör men det är svårt nu när det inre skicket är så skört. Så all skit ni har fått höra av mig är vad jag menar och lever. När nätterna blir sena så är det nör vettet vill spela det spelet. Det låter rörigt jag vet, jag trodde på mina goda egenskaper men de förstörde mig bara mer, och det är inte över nej. Jag har alltid haft kontroll, men nu har kontrollen kontrollen över mig. Men det är så det är, lågan ställer kravet. Vad är det jag vill ha är det frågn eller svaret??? Jag vill våga vända bladet och bara ta allt som det kommer. MEn då kommer all ånger, dom är som tamponger som suger upp allt blod ur ett hål i min själ, Det gäller att kämpa för jag kan se målet så väl. Jag vet bara inte vart jag ska just nu, men jag har lovat mig själv att det ska bli bra tillslut......! "

Jag blir så fruktansvärt ARG på folk som tror sig veta hur saker och ting ligger till fast de inte vet ett skit! Jag är trött på folk som snackar så inihälvette mycket skit! Jag är trött på folk som ALDRIG VÄXER UPP från barnstadiet!!! Varför kan inte folk bara ta tag i sina egna problem INNAN de ska börja gräva i andras? Vad är nöjet att rota i andras liv, att förstöra och trycka ner!? Att folk är sjukt nyfikna har jag lärt mig, men att folk drar egna slutsatser på saker och ting är ju bara patetiskt. Vad får ni ut av det? uppmärksamhet? haha, det är ju skrattretande. Varför ska jag vara så jävla snäll mot alla idioter som man vet snackar bakom ryggen, så som man gjorde när man var 14 och inte hade några hjärnceller. Vill man någon något eller har något problem med någon, varför inte bara gå DIREKT till personen ifråga istället för att ta hela säfflerundan INNAN och lägger på 100000 saker till. Eller också har jag en annan lösning åt er, håll käften istället! Väx upp och sluta vara sånna jäv*a skvallerkärringar/skvallergubbar! När man är 20+ tycker jag att man ska vara mogen nog att veta hur man ska bete sig på ett bra sätt mot sina medmänniskor. Även fast man inte älskar alla så kan man iallafall ignorera varandra. Inte sprida rykten, snacka skit eller trycka ner, för det bevisar bara hur osäker man är på sig själv. En vacker dag kommer skiten som du kastar på andra att falla tillbaka på dig, det kallas karma min vän:)

Det är så mycket skit man ångrar, men om man hela tiden ska blicka bakåt så blir man galen tillslut. Jag har lärt mig att acceptera att saker inte går att få ogjorda, det är något man får leva med och ta lärdom av istället. Den jag var då, är jag inte nu. Jag är så förbannat glad för att jag är jag, och att jag inte du!:)

Med detta sagt ska jag nu lägga mig och mysa ner mig med min prinsessa. Är så förbannat glad att jag är jag :D    

Peace and love!

Det har varit en underbar helg med min älskling, han har varit vid min sida hela tiden och jag kan inte beskriva i ord hur underbart det har varit. men nu har han åkt hem igen, och jag ligger här själv :( urs, vad jag hatar att vara ensam. Jag vill ha han här jämt! jaja, vi ses förhoppningsvis snart igen. Bara jag kan få ett förbannat jobb någon gång så hade allt gått så mycket lättare. Men jag har min nellie här som myser med mig om kvällarna så det får väll gå bra ändå tycker jag :)

i morgon är det dags för hundkurs igen, inkallning.. haha det ska bli intressant med en hund som lyssnar med rumpan :p nej nu kallar sängen på mig. godnatt :)